Related Paintings of unknow artist :. | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 560 | Still life of a wine glass and bottle in a parcel gilt tazza together with a glass decanter on a pewter dish upon a draped tabletop | Placz na pogorzelisku po napadzie Tatarow | Seated Harp Player | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture. 208 |
Related Artists:
Frans van mieris the elder
Dutch Baroque Era Painter, 1635-1681 was a Dutch genre and portrait painter. The leading member of a Leiden family of painters, his sons Jan (1660-1690) and Willem (1662 C1747) and his grandson Frans van Mieris the Younger (1689 C1763) were also accomplished genre painters. Frans was the son of Jan Bastiaans van Mieris, a goldsmith, carver of rubies and diamond setter at Leiden. His father wished to train him to his own business, but Frans preferred drawing, and took service with Abraham Torenvliet, a glazier who kept a school of design. In his father's shop he became familiar with the ways and dress of people of distinction. His eye was fascinated in turn by the sheen of jewelry and stained glass; and, though he soon gave up the teaching of Torenvliet for that of Gerard Dou and Abraham van den Tempel, he acquired a manner which had more of the finish of the exquisites of the Dutch school than of the breadth of the disciples of Rembrandt. It should be borne in mind that he seldom chose panels of which the size exceeded 12 to 15 inches, and whenever his name is attached to a picture above that size we may surely assign it to his son Willem or to some other imitator. Unlike Dou when he first left Rembrandt, or Jan Steen when he started on an independent career, Mieris never ventured to design figures as large as life. Characteristic of his art in its minute proportions is a shiny brightness and metallic polish. The Music Lesson,National Museum of Serbia , BelgradeThe subjects which he treated best are those in which he illustrated the habits or actions of the wealthier classes; but he sometimes succeeded in homely incidents and in portrait, and not unfrequently he ventured on allegory. He repeatedly painted the satin skirt which Ter Borch brought into fashion, and he often rivalled Ter Borch in the faithful rendering of rich and highly-coloured woven tissues. But he remained below Ter Borch and Metsu, because he had not their delicate perception of harmony or their charming mellowness of touch and tint, and he fell behind Gerard Dou, because he was hard and had not his feeling for effect by concentrated light and shade. In the form of his composition, which sometimes represents the framework of a window enlivened with greenery, and adorned with bas-reliefs within which figures are seen to the waist, his model is certainly Dou.
MacDonald, Daniel
Irish Painter, 1821-1853
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).